Trodde ni jag var död ....

Ja det har gått länge sedan sist. Nästan en månad. Det har varit jul och nyår och trettondag och nu äntligen är alla helger över. Och jag lever och mår bra. Ingen större julångest, men nog en stor brist på D-vitamin och eufori pga detta vansinniga blöta och mörka väder som vakar över oss men som nu kanske ser ut att lite ändra. För man ska inte kunna tvätta bilen ute den 8 januari och springa ute med bara t-skjorta och barfota i tofflor. Nej nu ska det vara vinter och snö. Jag borde ju egentligen inte klaga för det har ju varit jättefina körväder på jobb och bensinsnålt när det varit varmt. Men ändå...

                                             Pörtom skogen 8.1 2014

                                               Vasa 9.12 2013

Som ni ser, vilken skillnad. Då var det vinter i december i fjol. Härligt vackert, så nu är min högsta önskan att vinter kommer tillbaka. Att farbror Frost och kung Vinter äntligen kan köra bort gumman Tö för en tid. Ni har ju alla läst Elsa Beskows saga om Pelles skidutfärd så ni vet vad jag talar om. En sak till som gör att jag vill ha vinter  och snö; renare hundar nu är det ett förbaskat duschas och så tror jag jag får en gladare sambo för det är vått och mjukt i skogen.... Men nog om vädret. Skall iallafall köp mera D-vitamin idag när jag far in till stan.
Vad har jag annars gjort då denna tid. Sett på underbara FORK-electro vocal circus på stadsteatern. Dom är underbara, rekommenderar varmt att se dem om ni har möjlighet men nu turnerar dom i Tyskland igen.
Min dotter skrev en mycket fin insändare på Vbl om Pisa- resultatet. Hon skrev ju Pisa så det var ju kalla fakta. Min syster har varit på Hbl som lycklig inflyttare i Mariehamn, ni vet dett som cirkulerat i tidningarna var ditt hjärta finns, om finlanddssvenskars flyttningstendens. Mitt hjärta ligger enligt det i Närpes och Vasa och sant är väl det. Jag längtar inte tillbaka. Fortsättningsvis när jag kör över bron till ön så kommer ångestens strypsnara runt halsen, för ännu tynger de negativa händelserna mera än de positiva mej mer. Men en dag blir säkert det också bättre.
På jobbet går det bra. Fick motiveringsbelöning  vid årsskiftet och förlängt vikariat med uppmaning att söka befattning när det blir ledigt på våren. Gör nattskift med nu och det är väl inte det bästa för mej som iallafall nu lite svängt dygnet men det går.Så vad kan man säja annat än det fortsättningsvis går bra och 2013 gjorde jag det som jag tänkte så för 2014 så har jag inte satt några stora förväntningar och mål. Ska försöka leva bara.                                                                                                                                                                                            

Fork "Final countdown" med hairissue,,,,, nu har Kasper okså rakat av sej frillan.