Memoarer.

Om jag någon gång ska skriva memoarer över mitt liv så ska den börja från nu. Inledande skulle det säkert passa med att skriva; Det var det året när våren aldrig ville komma. Vintern höll i sej och det var kallt. Världen var upp och ner med ekonomiska och politiska kriser. Nord-Korea rustade upp och Kina cyberattackerade USA. Syd-Europa fjärmade sej övriga Europa mer och mer med sina ekonomiska problem och i Ryssland så kämpade Putin för sin trovärdighet. I Finland blev det medborgaraktivitet för att ge alla samma rätt till äktenskap och adoption; på mindre än 20 timmar hade 75000 finländare undertecknat via webben medborgarinitiatvet för Tahdon2013-Ja 2013. Jag gjorde det, vad gjorde ni ?
I mitt eget liv hände det också mycket. Jag bestämde mej för att tro på kärleken igen. Sa upp mej från jobbet och blev österbottning till sommaren....
Men fortsättningen så kommer senare :)
Jag har nu sagt upp vår lägenhet. Känns bra. Rett upp semesterproblemet, bra känns det inte men iallafall så har jag sommarsemseter under sommarsemester period. Men som vanligt så är det jag, enl. min förman som är problemet. Som inte lyssnat. Men min upplevelse var den att hon berättade att nu gör vi så här och inte frågade vad anser du hur vi ska göra med din semester. Nåja, när jag stänger dörren dit blir det för evigt. Om inte för annat så jag orkar inte med sådan ledarstil. Nåja det är ok nu. Så börjar semester från 2.5 och slutar 2.6. 3.6 börjar jag officiellt i Vasa, men kommer att göra vissa inhopp i maj för att få lite känn på jobbet. Det känns bra. Så nu ska jag se poitivt på detta att snart är jag borta från Alcatraz och fotbojan. Men jag tycker synd om dom som ännu blir kvar, jg önskar och hoppas att personalpolitiken blir bättre och det börjar helhjärtat och ärligt satsas på personalen så att dom orkar med sitt  värdefulla jobb. Personalen inom omsorgen är en guldgruva som skall känna sej värdefulla.  Vi är inte bara statistik och utgifter. Den delen av budgeten som alltid överskrids. Vi är värdefulla. Vi avlastar samhället mer än mången tror. Vi hör och ser mera än många vet. Och vem håller handen och torkar tårarna när ensamheten tränger sej på i en ensam säng på en avdelning ? Tyvärr får jag ofta känslan att många lämnar sina egna helt i personalen "våld" när dom en gång får in sin egen på avdelning. Jag hoppas att trots jag flyttar nu från mina föräldrar så kan jag ställa upp för dem och hålla deras han så mycket som möjligt den dag det behövs. Med det att jag slutar och om mina föräldrar väljer att stanna på ön så  vet jag iallafall att jag kommer bli en besvärlig anhörig. Men det ser jag den dagen som det blir aktuellt. Önskar mina föräldrar många år i sitt eget hem ännu och  att de får leva det liv de önskar.
Som det märks så är inte mitt humör det bästa idag. Har en besviken dag idag.  Men säkert bättre imorron, får vara ledig och ta en dag för mej själv - oma aika.

                                          Ekens kvistar börjar grönska, vårtecken ?

                                         Minna Canth dagen/ jämnställdhetsdagen till ära samt
                                          för medborgarintitiativet Tahdon 2013 till ära bakade jag muffins.