Jag föll i påskens frestelse i går och föråt mej på chokladbollar, hemlagade enl. Marthornas recept så kanske nyttigare då. Delade ett Mignon ägg med dotter och ett Kinderägg. Konstigt med godis. Om jag inte har hemma så klarar jag mej hur bra som helst utan men vet jag att det finns hemma så är det som en magnet ? är det det som kallas sockerberoende ? För samma gäller med kex och annat med snabba söta kolhydrater. Usch och så känner jag mej så äcklig efter mitt frossande. Ätstörning kanske ? Skulle ju inte vara så konstigt eftersom det finns ju i släkten. Men tänk vad det skulle vara enklare om det skulle vara morötterna istället som skulle ropa efter mej.
Nu skall jag igen efter 2 lediga dagar jobba i 2 dagar sen igen 2 dagar ledigt sen 1 dag ledig och sen 2 dagar jobb men sen en vecka vintersemester. Skulle det vara bättre med regelbundna arbetstider ? Vet inte har aldrig jobbat så. Kanske som småbarnsmamma och ensam mamma så skulle det ha varit bekvämare. Men annars så trivs jag ganska bra med skiftesjobb. Skönt att vara ledig mtt i veckan och ah sovmorgnar och att få åka på jobb på helger när andra stressar med att göra sånt som dom inte hinner eller orkar med mitt i veckan pga jobbet. Dessutom är veckoslutsjobbet lugnare än i veckorna.
En bekännelse till; jag är en faghag. Jag bara älskar bögar allt kring dem. Såg på en helkväll med Jonas Gardell i går TV och han är ju bara för ljuvlig. Men som alla andra så finns det även olika sorter av bögar, mera feminina och sedan såna där machomän och sen det allt där mitt emellan. I biografin om Freddie Mercury så fanns där en guide på färgen på snusnäsdukern som gav signal till andra bögar om vad som intresserade. Skillnad också på vilken ficka som näsduken hängde i.
Nåja dom flesta som känner mej nuförtiden vet ju att jag inte är den som följer strömmen. Jag söker mina egna vägar och facineras av det extrema och det som rör sej utanför den normativa världen. Finns det ett sånt ord ? Eller kanske jag egentligen mera är som en stadsbo, för jag tror att dom är större i sna vyer än vi här på landet. Samma ansåg min dotter när hon kom hem från Protu där hon då vistats med mest ungdomar i hennes ålder från Helsingforstrakten. Deras syn på samhället och perspektiv på livet var ett helt annat än det som finns här. Kanske det är det som även är jag. Jag söker och behöver större vyer. Männsikor att diskutera med som vågar och vill diskutera kring större ämnen än det senaste skvallret på byn, eller nya gardiner eller barn, problem i skola eller sånt. Jämnställdhet, diskriminering, miljö och klimatförändringar, hållbar utveckling, alternativa energikällor, ekologi och trosfrågor. Böcker , kultur, film.... Inte vet jag om jag får det i Närpes heller men ett miljöombyte gör alltid gott och kanske jag även då förändras. Börjar igen se på saker på annat sätt än nu när det mesta frustrerar mej. Jag har ju ändå fått leva skyddat största delen av mitt liv. Trots allt.... Så vem är jag nuförtiden ??
Jag bara älskar Mumin och Toves kloka funderingar !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar