1:a augusti och ett vackert dis spred sej över slätterna redan igår kväll när jag körde hem från arbete. Ja nu går sommaren mot sitt slut. För mej känns det som sommaren aldrig började ens så jag väntar på nästa sommar. Nu börjar snart skolorna. N skall flyttas in till stan i veckoslutet så hon får börja sitt nya liv där. Visst känns det vemodigt men jag har ju vetat detta så länge att hon vill bo ensam och bli självständig. Samma längtan hade jag själv. Den där känslan av frihet och att få bestämma själv men också att själv ta ansvar för sitt liv och leverne. Tiden går så fort och barn är ett lån som vi får ha lite mera i början men efter en tid så växer dom och då ska vi vara glad för de stunder vi får med barnen. I våra hjärtan bor de ju alltid i alla fall.
Solen stiger över riksåttan och bilarna kör. Många bilar med släpvagnar så flytt från landet eller till studiebostaden börjar säkert vara igång som mest nu.
Sista tiden, veckorna, så har funderingarna varit många. Funderat över släktingar, familj och betydelsen av dessa. Min dåliga relation till min syster och min relation till min kusin som känns mera som en bror. Han har tagit sej tid att komma och hälsa på oss under sin Finlands vistelse men syster .... nåja det är som det är med den saken. Tycker jag har försökt närma mej för en diskussion eller en träff men tydligen så är det inte tillräckligt. Så ibland känns det som jag inte har någon syster egentligen, och vem har sagt att jag måste ha en relation med min syster om det är så att vi bägge mår dåligt av det. Men en dag måste vi ju i alla fall träffas... så det är en sak jag funderat på.
Dessutom så har jag sökt efter en tavla med tranor eller fototavla. Jag hör till släkten Kurki och är stolt över den och har en känsla av att tranan är som en skyddsfågel för mej. Blir så glad och känner mej trygg varje gång jag ser en trana eller flera. Brukar tänka att det är Kerttu-täti och Heimo-setä som vakar över mej. Kalla mej knasig men så är det. Dessutom söker jag efter fågelholkar att ha som inredning i sovrummet. Skulle va så prima med någon holk i mina björkar där. Det ska ju komma fågelgardiner dit också.
Så sommaren kom och gick nästan i alla fall, lite kvar. Jobbet går bättre dag för dag. Är tillfrågad om jag vill skolas in på Stroken; alltså akutenheten och dessutom skall jag troligtvis få delta i en fyra dagar lång Duodopapump skolning för Parkinsonpatienter. Det betyder på finska i Jyväskylä, men nog ska det gå bra. På jobb funderar jag ibland på arbetsmoralen hos dessa unga nyutbildade vårdare där det ibland känns som om telefonen och pauserna är det viktigaste. Patientkontakterna är inte det väsentliga eller att slutföra arbetsuppgifter eller att lära sej nya saker eller söka info om saker sm man inte helt har på klart, men kanske det bara är jag som är konstig.
Och vet ni vad jag längtar efter ? En ledig dag utan några måsten. Ingen klocka som ringer, bara få vara. Jag tror att det skulle ge mej lika mycket som semester just nu. Men det går mot hösten och nu blir denna lediga weekend dotterns med hennes flytt men kanske nästa gång..... nu skall jag gå och skörda björnbär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar