Efter ett påfrestande veckoslut, jag förstod inte hur påfrestande det var förrän igår kväll när jag var totalt slut, så bestämde jag mej för en sovmorgon efter att S åkt på jobb. Vd var då påfrestande under helgen som gick. Jo jag var , eller vi, var till Dragsfjärd och hälsa på mamma och pappa och söka sista sakerna. Och usch vad jobbigt det var. Var som en klimp i magen och en kedja runt halsen hela tiden. Tydligen så påminns jag undermedvetet om allt vad som hänt där och det gjorde att jag hela tiden var på spänn om något igen skulle hända. Ingenting hände för det var en snabbvisit. Men i alla fall fick jag klart för mej att jag nu hör hemma här. Klumpen och kedjan försvann när vi körde bort från ön. Kanske för någon en kort tid att bestämma det på. Det är faktiskt bara knappa tre månader i vackert sommarväder som jag varit Närpes/Pörtom bo men i alla fall så känns det att det är här jag hör hemma. Jag saknar inte havet och doften , men visst uppskatar jag det kanske mera nu när det inte finns bakom knuten. Jag har ett jobb jag trivs med och där jag känner uppskattning för den insats jag gör. Allt känns lugnare och tryggare nu. Sover gott om nätterna och behöver inte vakna av alkoholiserade grannars nattliv. Till och med Ella så trivs bra, hon är också helt slut idag.
Så det att våga ta steget och börja om. Flytta bort och bryta alla gamla invanda mönster är ett av de bästa besluten jag gjort. Varför trampa runt i gamla spår som får en att må dåligt när det finns nya spår att gå i eller göra helt nya spår ? Det är väl även den insikten att jag älskar mej själv och anser att jag ska få vara lycklig och må bra. Jag har höjt min egen status i mitt liv. Jag kommer inte längst ner på prioriteringslistan mera utan finns högre upp för det är ju bara jag som kan satsa och styra mitt liv och känner jag mej själv så dåligt att det gör mej sjuk så då är jag väl dum om jag inte gör något åt det ? Är det inte så ? Så det var det jag gjorde. Tog steget bort och gjorde det beslut som fick mej att finna glädjen i livet igen. Förändringen gör ont i början mer ur det onda kommer något bra. Jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar