Jag har bloggat till och från tidigare på olika forum... då har det varit mycket om mej själv, min hälsa och mitt liv. Till en del så blir det här en fortsättning. Som rubriken säger så handlar det om utflyttning. Om förändring. Saken är helt enkelt den att sommaren 2013 ämnar jag lämna Kimitoön bakom mej efter nästan 40 år och börja igen. Det skrämmer lika mycket som jag längtar efter det. Att få se annat och få börja pånytt. Många anser mej säkert galen (hur många har papper på att ni är friska?) med det att jag ger upp en fast tjänst, ett socialt nätverk där jag känner mitt samhälle och människor. Men för mej är det just det som blir för mycket. Att alla tror sej veta allt om alla och inte heller när det gäller vågar prata rakt ut och säja rakt ut till de personer som stör dem. Jag har själv nu gått i terapi i nästan 5 år, ännu längre till och från pga av allt som pågått i mitt liv. Mitt liv kar kantats av många taggar, sår och knivhugg i ryggen. Men mycket bra också men så som vi människor oftast är funttade så ser vi först allt det negativa och det är mera det som vi kommer ihåg. Det som är det värsta är att jag har en tendens till att vara rysligt långsint; minns för bra svek och hårda ord. Med att börja pånytt så hoppas jag verkligen att även kunna lämna det bakom mej och lära mej förlåta.
Dagens rubrik: att ta farväl. Det blir inte lätt men gör jag det inte så är jag rädd för att mista något som jag sökt efter länge.
Kanske någon funderar vart skall jag ta vägen då ? Jag återvänder till mina Österbottniska slätter. Studerade i Vasa i 4,5 år och dessa år var de år jag mest känt mej lycklig med och fri. Så jag byter havsutsikt i Dalsbruk mot en utsikt över riks åttan. Och det pga kärleken som återvänt i mitt liv.
så från den övre bilden till den nedre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar