Hemligheter och skvaller.

Det är länge sen jag sist skrivit men saken är så enkel att jag helt enkelt inte haft tid. Och dessutom så har så mycket tankar snurrat så jag måste reda ut dem före jag sätter mej och skriva. Idag har jag iallafall städat och det är ett ganska bra sätt att samla tankarna på.

Fast jag nog lite är av denna åsikt. Skulle jag ha möjlighet alltså pengar så är jag nog den som skulle anställa en städerska. Det finns så mycket annat som jag skulle vilja göra och sätta mej in i.
Nåja nog om det. Sen sist har jag varit hemma i Pörtom och gjort lite planeringar där. Väggarna skall isoleras igen så nu ska det väljas tapeter. Och en färgsättning som alla gillar. Jag älskar färger men S. är mera van med mera dämpade toner..... men säkert hittar vi en bra gyllene medelväg. Men roligt är det. Samma gäller N.s rum. Hon är också i valet och kvalet hur hon ska göra. Disponeringen av fönstren i huset är lite "konstig", så sovrummen ganska mörka. Vi såg på revy också på sammma gång vi var där och den var bra som vanligt. Deras revyer drar inte bara allt från de lokala planet utan från hela Finland och så dom kan sjunga. Härligt !

Det här är från deras sketch om kossorna som försvunnit från byn. Jo det är sant, inga kossor i pörtom mera. När jag började vistas där fanns där flera gårdar med kor.... Har sparat deras programhäfte med sångtexterna, och dom är bra. Vilket jobb att få så bra in allt att passa. Nog kan dom. Iallafall så skall inte jag få vara med och spela revy utan passar bättre som kaffekokerska....hmm...går att diskutera, men ide till sketcher har jag nog.
Igår kväll så var jag med dotter samt två av hennes klasskamrater och bekantade oss med Katedralskolan i Åbo. Ganska snabbt så kom N. underfund med att Vasa gymnasium passar henne bättre. Och jag måste nog hålla med. Ingen diskussion och information om elevvården eller trivseln. Det kändes elitistiskt. Så som det nu ser ut så blir det Vasa för dottern och mamma är glad.

Och till dagens rubrik...hemligheter och skvaller. Jag bär på många hemligheter. Dom flesta berör mej själv men vissa skulle såra andra om dom kom i dagsljus. Hemligheter skall skyddas för att inte bli ett vapen. För hemligeter kan såra. Skvaller är hemligheter som läcker ut. Så därför fast jag skriver mycket här, ibland ganska personliga saker så är det bara ett skrapmärke på ytan. För jag vill skydda mej själv och dom jag älskar. I ett litet samhälle som Kimitoön är så sprids skvaller med ljusets hastighet när det är tillräckligt hett. Intressant är att med det att jag bor i Dalsbruk så tycker t.ex mina föräldrar att jag alltid ska veta något nytt för här händer det ju saker. Men jag är inte där som det händer saker. Och umgås inte där heller. Och i slutändan så är jag inte ens intresserad av vad som händer. Vem som sagt eller gjort vad. Sköt sej själv och bry dej inte i andra.

Ibland känner jag mej som en svamp. När människor har det svårt så verkar jag vara en som man berättar till. Kanske på grund av mitt paket som jag bär eller det att jag bekant med mentalvården och inte skäms för att säj det. Alltså vanligt skvaller når mej inte men sådant som ibland berättas i förtroende så kan berättas till mej trots tt jag inte ens är en god vän. Men kanske jag är en bra lyssnare ? Vad vet jag. Men just detta gör att hemligheterna är många som jag bär på. Dessutom ser man på jobb saker och ting. Inte lätt när det handlar om ens vänner, bekanta, släkt som rör sej kring någon. Som tur har man tystnadsplikten som gör att man har ett extra lager skydd och förtränger saker lättare. Men det kan jag säja att det ska bli skönt att flytta och jobba där man inte känner någon privat. Själv så öppnar jag mej inte för många. Jag har mina trygga kanaler som jag lättar på trycket för. Några av dem mistade jag pga skilsmässan men kanske jag kan få dem igen. Men sen anser jag också att det borde bli en attityd förändring överlag och att det skulle vara lika accepterat att besöka en psykolog eller annan terapeut att prata ut med som att gå till en läkare med sina fysiska krämpor. Mycket av våra fysiska symtom så kan helt sättas in på psykets konto. När tankarna och skåpen städade så mår hela individen så mycket bättre. Så när jag flyttar så funderar jag fakiskt på att skaffa mej en terapeut som jag regelbundet städar mina skåp med. Jag vet att det lönar sej och jag vet att det skulle vara bra. Ingen skam med att reda ut sina känslomässiga knutar. Oftast är det dom som ställer till problem. Men för många så är det skamligare...den finska mentalitetens ok. Se mitä ej tappaa vahvistaa ....men är det faktiskt så....

Hemligheter är bra, bara dom är väl förvarade men skvaller är ett av de farligaste vapnen i världen....