sista kvällen

Ja nu är den här, den blomstertid och sista kvällen i barndomsland. Nu går jag vidare till nya marker och utmaningar. Sluter cirklarna och öppnar nya. Skolavslutningen avklarad. Dottern plockade hem fyra stipendier samt ett ekonomipris tidigare i veckan som hörde ihop med någon nordea grej. Jag är stolt, har en duktig dotter. Dessutom ett utmärkt betyg och ett mycket fint tal som hon höll som elevkårens ordförande. Det kn jag säja att jag tro det är bra att skolorna gick tillsammans till en stor skola för de barn jag idag såg av de lägre klasserna (1-6) så om dom sku ännu ha varit uppdelade på tre skolor så skulle det vara ett resurshask med lärare. Skolan här är ändå en så liten en. Duktiga elever. Musikaliska. En pojke med ryskt ursprung spelade ett underbart vackert klassiskt stycke på piano. Märks nog av den ryska uppfostran och deras drillning att ta fram och få fram det bästa ur barnen. Annars så var skolavslutningen så som dom brukar vara. Fick ont i rumpan....
Men nu har min dotter grundskolsplågan över och får äntligen börja om igen och hoppeligen bli lyckligare och bättre förstådd och mindre trakasserad.
Och jag får  böra om även jag. Från rent bord. Börjar på allvar jobba på måndag kl.7. Och sen kör jag. Bilarna är fullpackade och en släpvagn och imorgon så startar vi på förmiddagen norrut, och varmt väder ha det lovats... tvi vale. Nå bättre att lasta ur bilar sen i uppehåll i alla fall. Lär ha åskat och regnat nu där hemma så. För nu längtar jag nog hem. Kändes helt konstigt idag att köra till Dalsbruk efter att vi varit och skött om dotterns fars grav. Var och sa hejdå till en patient. och en annan fd patient träffade jag i  butiken. Hon kommer att sakna mej sa hon och att nu kommer inte avdelningen att vara den samma mera när inte jag är där. Ja vad vet jag.  Inte gör en blomma en sommar heller... men tydligen blir vingarna vita och glorian glänser när man tar beslut på att lämna och börja om. Göra det som jag talat om i tre års tid. Trodde månne ingen på att jag skulle göra det ? Men i alla fall imorgon bär det av och på måndag så är jag officiellt stadsbo och "invandrare". Och jag ångrar ingenting. Tjingeling på er och på återseende.