Idag kom min Ratata kalender. Ratata är ju ett finlandssvenskt bloggforum där jag borde blogga men känner mej inte okej med deras system att bygga upp bloggen. Skulle jag vara yngre så skulle jag åka på kulturkarnevalen nästa helg och delta i Karin Lindroos bloggskola. Hon är en av dom som upprätthåller Ratata och har gett ut en härlig bok: Loppisfynd. Nåja det om det. Till dagens ämne:
Jag erkänner att jag gillar att läsa bloggar,men ibland känns det ju som att läsa någon dagbok, eller kika in genom någons fönster för många är ju jätteöppna på sina bloggar. Nå ganska öppet skriver ju jag också om saker och ting. Till personligheter går man ju inte men visst kan säkert någon känna sej träffad i en blogg. Fast man inte nämner någon vid namn och inte ens tänker på någon speciell så kan det helt i tankarna gå att skriva något som påminner mycket om någons sätt eller vad någon gjort etc. Men många gånger så säjer vi ju saker utan att tänka efter också och ibland blir någon sårad. Elak kan man ju också vara, när allt känns pissigt och man bara måst få skrika ut någonstans så då är en blogg bra att ropa på. Nåja jag bloggar igen, delar den i en grupp på fb med människor som jag växt upp med, gått i skola tillsammans med och ser nästan dagligen. Ganska ironiskt, för det som jag skriver är inte det som jag tror jag skulle ha förtroende för att prata med någon över en kaffekopp eller te... dricker inte kaffe mera och äter inte kött heller för den delen. För i min blogg så skriver jag om mej. i ett helt själviskt perspektiv, jag låter den kretsa kring mej själv, kring det som finns i mitt huvud och vad jag känner och tycker och tänker. När jag läser bloggar så väljer jag ofta livsstilsbloggar eller såna som nästan skrivs som en biografi. Inredningsbloggar ofta ganska lika...recept intressanta ibland...mode skoj. Inom vilken kategori passar jag då...vardagen sku jag påstå.
Måste bara nämna om vädret; en sjutusans storm inatt. Rädd att fönstren skulle ge efter. Vinden passade rakt in på balkongen. Jag bor ju på ett berg i ett sex våningshus men som tur är så bara på tvåan. Men det räckte. Huset gammalt fån början på 70-talet kanske och fönstren inte åtgärdade så få se hur många stormar dom håller ännu men bara det håller ihop till sommaren så. För då flyttar jag till ett egnahemshus...från 70-talet. Sen blir det väl att börja en inredningsblogg... skulle vilja inreda i 60-70-tals stil... med starka färger och abstrakta mönster. Så det blir att loppis fynda. Det här vita som nu är över allt så tilltalar mej inte alls. Vitt hör hemma på sjukhus, kyrkor och andra sterila utrymmen. Och varken vitt eller svart är någon färg, dom kompletterar färger. Jag får inget ut av dom färgerna helt enkelt. Visst svart visar sorg i vissa kulturer och vitt renlighet men alla har vi våt smak och smaken är delad som baken.
Annars så gjorde jag mitt första kontakt för annat jobb igår. Så få se hur det går. Hörde mej för till K5 som sköter om sjukvården i några kommuner där borta. Åldringsvården hör till den kommunala vården på lokal nivå. Funderar nog på VCS också, men få se....
Imorgon är det alla helgons dag. Ska åka till begravningsplatsen och hälsa på. Stenen på bilden ska föras till min dotters pappas grav. han var så speciell så skall ha något annat än ett ljus. Kanske hittar jag på något till men få se. Det är många som redan finns där på andra sidan. och besöken på kyrkogården gillar jag inte för där är så många av patienter som man mött som idag finns där, och många av dom blir inte mera ihågkomna nu än när dom låg på långvården. Jag känner nog för mycket för med många av patienterna jag skött så finns ännu så nära. Någon personlighet som bara gör att dessa fina människor som jag mött och möter i min vardag stannar kvar. Tro inte att det gäller många men i majoritet så minns jag många med värme. Men som vårdare så kommer vi många gånger så nära, vi får reda på saker som ingen annan vet. Vi ser gråten, smärtan , förtvivlan, ensamhet, ömhet, närhet, kärlek, rädsla...ja så mycket och lika mycket så läser våra patienter i oss vårdare.
En bra bloggare på radion nu annars: Anne Hietanen.
Nåja nu har jag funderat på allt möjligt igen... så nu kan jag läsa lite andras bloggar och vara nyfiken på andras vardagar och funderingar. som tillägg: blir tonfisk pizza till mat ikväll när älskade ungen min kommer från stan och så hoppas jag få träffa bästaste kusin Kaj som är hemma från stora landet i väster och metropolen Göteborg. Annars så ska jag jobba heela helgen nu för jag har varit så mycket ledig. Ska se om jag hittar någon bra bild att avsluta dagens inlägg med :D
Oj vilket långt inlägg idag alltså... var visst "pratsjuk" :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar